bitterfittan

Jag mår så jävla konstigt. I en halvtimmes tid har jag nu bara klickat runt på datorn. Sista kvarten klickade jag inte ens runt på nätet, jag gick igenom gamla dokument på datorn. Nått är fel.
     Jag är så trött så jag borde ju egentligen bara gå och lägga mig, eller hur? Men varför gör jag inte det då? Det går bara inte. Finns inte, funkar inte. Känner mig helt ensam och jag har jättemycket att göra men ingen ork. Och jag är inte ens stressad över att jag inte gör grejerna. Jag fattar noll...


Men nej så kan vi inte ha det...


"Mycket bättre"...

En helt vanlig måndag. Allting sket sig igår. Allt. Från början till fucking slut.

För det första försov jag mig 2 timmar, detta sa jag inte till Mamma när hon frågade: "När börjar du?" Hon var på så himla bra humör så jag ville inte förstöra det. "10" mumlade jag till svar och gick in i köket för att äta frukost. Jag ljög inte, bara böjde på sanningen lite. Nästa lektion började ju 10...

    När jag väl befann mig på marklandsgatan i god tid för att hinna till Fysiken så kommer den panikartande tanken: "Var är mobilen?!" Rotar snabbt igenom väskan och jackfickorna - hade på mig min röda med högkrage, den med dåliga fickor som allt ramlar ut ur. "Snopp!" Då kommer trean som faktiskt går hem till mig så jag hoppar på den, springer in i huset, tittar febrilt runt och ser mobilen på vardagsrumsbordet (wtf?), rycker åt mig den, låser dörren, och ser 16bussen åka över bron och bort mot markland. "Snopp!"

    Trean kommer, jag åker bort mot Järntorget för att ta båten ist. Då kommer jag hinna men måste springa i slutet. När jag stämplar ser jag att jag har T's matkort i plånboken. Plingar iväg ett sms.

Jag har ditt
matkort.

Yaay!

Kom och ta det.

Men jag har
lektion till tio i.

Möt mig vid
färgan.

ok

Den jäveln går dessutom tidigare från lektionen som jag missade och möter mig. Yes, en puss, skönt! Äntligen händer det något bra!

    Ringer Skurt så att han ska trycka på hissknappen. Snopphuvet svarar inte. Kutar upp för trapporna. Känner hur det blir svårare och svårare att andas. Kommer äntligen upp på fjärde våningen. Går med bestämda steg genom korridoren, hör hur folk hälsar men rör inte en min. In. Ut. In. Ut. Ilskan gör så det svartnar för ögonen. Skymtar Skurt någonstan mellan huvuden, han tar just upp sin mobil ur fickan och man ser paniken i hans ögon. Han tittar upp, ser mig och han ser skräckslagen ut. Hör Krullet någonstans bakom mig: "Ajdå, S är i knipa!" och S börjar: "Förlåtförlåt, sågprecisattduringt, aaahslåmiginte!" Arm, rygg, armarm. "Men det är ju inte så att du dör av d... okej." Andas. In. Ut. In. Ut.

    Genomgången börjar. "Var är mina böcker?" tänk, tänk, tänk... "SNOPP!" då låg ju de självklart kvar hemma. För övrigt så är den fysiklektionen på måndagsförmiddagen så ohumanistiskt lång. Det går inte att vara koncentrerad hela tiden. Det är såväl fysifkt som psykiskt omöjligt.

    Lunch. Thai. Jullan berättar så fint att om jag fortsätter äta laktos så kommer jag bli mer allergisk tills jag går sönder invertes. Trodde hon i alla fall, för det är vad som händer med henne om hon äter gluten. Mysigt.

    Historialektion. "Var är min almanacka?" funderar. "SNOOOOPP!!" oxo hemma. Denna dagen blir bara värre och värre. Efter historian hade vi klassråd. Vi började prata om flaket - igen. Och min underbara klass kan inte komma överrens om någonting och det är bara jag som har koll och tar hand om saker. Då jag och Zakka kom med förslaget att åka på ett stort flak med flera naturklasser var detta jättevälkomnat - tills det stod kalrt att en av naturklasserna inte skulle vara med på detta. Då ville inte min klass längre. Och nu har vi i någon veckas tid pendlat fram och tillbaka ang hur vi ska göra.

    Nu berättade jag att jag inte tänkte ta tag i att fixa ett eget flak till våran klass, för jag ville inte vara med på det. Och nu räcker det, för jag orkar inte mer. Jag har tagit hand om min klass i 2 hela år. Något måste de klara själva. Speciellt när jag fick höra att det inte är någon förlust ifall jag och Z inte åker med dem. Tack. Kul att höra. Fuck you. Ännu roligare att ingen, INGEN, sa emot. Tack, ni som kallar er kompisar. Skönt att veta hur mycket jag betyder. Tre stycken. Två på telefon och en kram. Men inte av Bästa vännen. Inte ett ord.

    Och visst räckte det inte där. När jag sedan skulle bege mig till MiniB2 för att träna dem i fristående så kommer det värsta av allt. Mitt matkort är borta. That's when I snaped. I'm broken. Nu pallar jag inte mer!

    Kvällen slutade med feber och en träning där bara 70 % av laget var med och körde. Denna tävlingen kommer ju gå bra. Kul, fint. Jag är såååå taggad inför tävling och fylla 18. Inte.

Detta var fan inte vad jag hade tänk skriva om i mitt 100:e inlägg. Men jag bryr mig inte, jag heter ju inte bitterfittan för intet liksom. Det enda positiva med detta är att jag nu har ett svar på frågan:

"Vilken är den värsta dagen du varit med om?"

Screwv youv.


Ps. The worst day of my life so far...

Idag har jag skrivit mitt 98:e inlägg och även haft 98 besökare. Jag måste säga att jag tycker det är riktigt bra jobbat av mig som skrivit och av er som läst. Eller i alla fall tittat på bilderna.
     Eftersom att detta blir inlägg nummer 99 så kör vi på det hundrade inlägget och hundra läsare imorgon va? Va inte så tråkiga nu, do it for the team!

Pojkvännen min ringde vid halv fem och frågade om han fick komma hit - pluspoäng! Hans syster körde hit honom och fnissandes berättade han hur hon hade fått kärringstopp i rondellen vid ICA. PINSAMT! Jag tycker dock att hon är jätteduktig som klarade uppkörningen på första försöket efter bara en månad av övningskörande!
     Vid middagen lyckades T placera in flera fina pikar mot min far och min lilla lillebror berättade med stora ögon om stridsplan och alla möjliga vapen som han hade sett och hållit i idag när han var på barnkalas (BARNKALAS?!) så mamma tog med honom till kyrkan när hon skulle rösta. Som att det skulle ställa allt till rätta i det lilla huvudet.
     Kvällen slutade nu dock ensam framför datorn med en flaska vin - nej vatten var det visst. Dock var Kenny Starfighter med Tändstickspojken fnittrandes i soffan inget dåligt slut på en underbar helg.

Puss på er alla underbara människor, nu ska jag sova :)

Ps. I love you...

Efter allergiutbrottet på svenskalektionen igår satte jag mig på färjan och åkte över till röntgen för att få en utskrift på min remiss som skrevs för snart tre år sedan... Hoppas på att detta hjälper mig ur pengakrisen.
    På färjan ringer T och undrar om jag vill hjälpa honom köpa kostym till ett bröllop han är på nu. Jag har ett ord som sammanfattar upplevelsen av Tändstickspojken i kostym: SMASKENS!
    Han surprisade mig med ett biobesök - jag fick välja film! Han ångrade sig då, men gick med på det såklart. Jag menar, vad hade han för val?


Detta var en av de roligaste filmerna jag sett. Jag rekommenderar den till alla! T tyckte också att den var jätterolig så det är absolut ingen tjejfilm. Det är 1 ton med sexskämt och jag dööör av magkramp! FUCKING SE DEN!!


"Don't teach the teacher!"



Detta gillar vi tjejer. Detta gillar vi...

B B B B B, fem av fem möjliga. Den hade allt!

Jag och Skurt har idag varit alldeless för glada med tanke på att det är måndag och på måndagar har vi engelska. Jag har alltid älskat engelska men man kan väl säga att det har ändrats. Det suger.

Men i alla fall, B-S (haha, bullshit) flummade på som aldrig förr enda fram till historialektionen då jag faktiskt somnade på bänken. Då blev jag matad med godis så jag höll mig (nästan) hela mattelektionen oxo. Jag står för övrigt fast vid mitt uttalande om att matte E är svårt. Väldigt svårt. Men idag gick det ändå bra måste jag säga.

Jag är helt jävla cp-trött och nu ska jag steka fisk och plugga matte. Fast inte samtidigt.

God natt!


Ps. Jag behöver, som mitt Lammkött skulle säga - "sova." Bara liiite internt.

När jag nu skulle åka hem ifrån T - nej, mina föräldrar låter mig fortfarande inte sova där på vardagar, idiotiskt! - så skulle jag vänta i 15 minuter på korsvägen. Fuck that kände jag så jag hoppade på 6an efter 5 minuter i hopp om att hinna med 16 eller 7an vd chalmers. Oftast har jag sånt jävla oflyt att det slutar med att jag får vänta de där extra 10 minuterna på 13 i alla fall.
     Men idag för bekvämlighetens skull så körde 16 in PRECIS bakom 6an. Verkligen precis, de bråkade om vem som skulle köra först - jag hade flyt.
     Så när jag satt på bussen - bakåtvänd, mådde illa efter ett tag - så kom jag fram till att det måste vara mycket svårare att köra buss än spårvagn. Jag menar, som spårvagnschaffis sitter du där och trycker på knappar sen sköter spåren resten. (Nu menar jag inte att det inte är krävande att köra spårvagn, ingen ska ta illa upp här.) Men kör du buss, då jävlar. Jag menar, att köra in sådär precist på en hållplats kan inte vara det lättaste, det kräver träning fö fan! Du måste vara tillräckligt nära "perongen" så att ingen ramlar ner i gapet och så måste man fan se till så man inte kör in i staket som avgränar den andra hållplatsen - det är fucking mycket att tänka på asså!

Det är sådanthär som gnager sig in i mitt huvud och gör så att jag inte kan sova om nätterna, inte okej! Fuck, huvudvärk!

[ ] Simma
[x] Pyssla med boken
 - [x] Skriva ut bilder
 - [ ] Köpa glitter
[x] Tvätta
[x] Plugga matte
[x] Lägga över musik
[x] Rensa iPod
[ ] Göra halsband
[x] Dricka X antal liter Coca Cola - 2 liter!
[x] Aktivera, aktivera, aktivera mig! - Måla kanske? Bilden på mig som bad ass!
[x] Blogga! Hahahahahahahaha, typ?
[ ] Fixa ny design på bloggen också kanske?
[x] Läsa Anne Franks dagbok

Sen lade jag till dessa:

[x] hemmaspa!
[x] hälsa på Kerstin
[ ] Skriva CV

Procenten blir.... 71 % nooooooees!!!

Fan ta detta, nu blir jag deprimerad.
Jag går och lägger mig nu.

Jävligt bitter,
Bitterfittan

God morgon mina små vänner!

Jag blev väldigt glad nu när jag loggade in på bloggen och såg hur många som var inne och läste igår. Jag har sedan nollningen haft en ökning med ca 2-3 läsare/dag. Men igår gick det från 31 till 97! Ja ja jag vet, jag är inte som KENZA med sina 70 000 läsare/dag, men närmare 100 är fan inte dåligt!

Nu när jag vaknade så gick jag ner i källaren för att hänga en tvätt, och för typ första gången insåg jag att jag var KLAR med tvätten! Eller ja, nästan i alla fall. Det finns tre högar kvar men de fyller inte maskinen ens om man lägger ihop dem - och det skulle vara ett misstag för det är klarblått, rött och grå-bieget. Dumt!

Klippboken som jag har skrivit lite om - ytterst lite - börjar faktiskt likna ett fotoalbum! Jag har 4 kapitel än så länge, men jag har slagit ihop två stycken. Bilderna är mycket fina och det enda som saknas nu är bildtexter och glitter! Ah, jag börjar bli som Stalin-Malin ( =Lilla Felicia )!

Min to-do-list ser hyfsat bra ut. Jag har kommit på fler saker som jag inte skrev upp från början. Inte för att jag har gjort dem, men jag har kommit på dem!

En sak som jag verkligen vill göra idag men inte kommer hinna är att titta på Lilla Nollan J när han tävlar i pardans! Så sjukt häftigt att jag tror jag blir avundsjuk. Okej, jag blir avundsjuk. Det är i alla fall i Lundby idrottshallar, man hoppar av på hållplatsen innan Lindholmen om man kommer från stan, det har redan börjat, SKYNDA ER DIT!

Nog bloggande för en stund, nu ska jag göra ett halsband och sen fixa ett litet hemma spa!


Ingen har någonsin sagt att jag är normal.

Puss, vi hörs snart,

Ps. Jag har nu kommit fram till att matte E är sjukt svårt och väldigt komplicerat. Inte kul.

Okej, så de "oskyldiga" planerna för helgen sket sig. Men det gör inget, jag är lämnad helt ensam och eftersom jag har PMS så det skriker om det så är det typ mest synd om mig i hela världen. Skratta inte, jag slår dig.

Jag och T var på NK innan han åkte iväg till Hamburgö idag. Han köpte mycket underkläder. Och strumpor. Han köpte dyra underkläder. Och stumpor. Han köpte mycket dyra underkläder. Och strumpor. Jag köpte en pärm i A5-format och mysiga papper (svarta och vita) och nu jävlar ska jag go bananas och pyssla loss. Eftersom ni vet det nu - så är jag pysslig.

Men åter till att jag har CP-PMS. Innan vi lämnde Daltorpsgatan la Toppe - haha - över musik på ett usb-minne till mig och jag började gråta. Fint. Jag gråter för INGENTING. Inte kul. Jag hade bett om Lars Winnerbäck för någon dag sedan men så glömde vi av det. Och nu, mitt i all sin stress för packning och städning så ställer han sig böjd över datorn - det såg ut att göra ont i ryggen - och la över Winnerbäck på ett usb. He's adorable, isn't he?

Poss [pous']

Igår när jag gick och la mig så skrev jag två stödord - eller stördord kanske är mer rätt... - så att jag skulle komma ihåg vad jag skulle blogga om idag. Och nu, nu kommer jag inte ihåg vad stödorden stod för.

Är det bara jag som lyckas? Jag menar allvarlig, så här hade jag skrivit; "Blogga om: Penna + helgen." Och nu undrar jag vad FA-AN det var för intressant jag skulle skriva om en PENNA?! Seriöst, hur sjuk i huvet kan man bli? Men det här är jättefrustrerande för jag vet att det var något viktigt/roligt/intressant jag skulle skriva och så står det "Penna"? Wtf?!

 Det enda jag kan komma på om en penna så där på rak arm är att Hallon har en såndär bläckpenna med fyra färger som hon trodde att hon hade tappat, men så hittade jag den. Men det kan ju KNAPPAST vara det jag skulle skriva om... Snopp.

Jaja! Nog om det, angående helgen kommer jag iaf ihåg vad det var jag skulle skriva. Hultsfredgänget (minus mig och skåningarna) åker på fredag till Hamburgö/Abbes land för att äta kräftor och dricka bäss. Och jag får inte följa med. Eller Abbes egna ord: "Du får men jag vet inte om du vill/orkar/klara av det." Och han har fucking rätt. Jag är inte ens frisk än. Så jag ska chilla i helgen, mysa lite kanske, men mest plugga matte. Kul.

Så jag skickade sms till B2 och skrev:

Du har planer med mig
hela helgen BARA SÅ DU
VET! :) puss

Fick efter några frågor och svar tillbaka detta underbara sms:

Oroa dig inte, vi ska ha
tjejkväll med vin,
vodka, kuddkrig i
underkläder å p-filmer
så blir de nog lagom
avundsjuka.

Jag ÄLSKAR den bruden.





Men... Hon kan inte denna helgen så det blir nästa.

Sammanfattningsvis, så är det 18 bokstäver i sammanfattningsvis, och jag är ensam i helgen. Och om du räknade bokstäverna i sammanfattningsvis så skrattar jag åt dig. Ett elakt kallt skratt med ett bittert leende, för jag är bitter av mig.

Hela jävla gänget var och tittade när longboardåkare efter longboardåkare kraschade och slet av några nervtrådar. Vi hade kul, tror att det sved på dem dock, men de får skylla sig själva. Det är ju fucking livsfarligt.


Hundvalpen snygg som alltid.


B2 goes crazy with the camera.


Jag försöker resonera - det går så där.


Tändstickspojken glad som vanligt.


De fina pojkarna.


B och P looking good as ALWAYS!


Aj.


Bitterfittan laddar. Hundvalpen skyddar. Bartendern fotograferar.


He's a goodlooking lad, that one.


The one and only - the photographer - Bartendern - B2

Nu jag sova. Natti!